Irrationellt beteende.

Tenta om en vecka och jag tror inte jag är den enda som i detta läge beter mig irrationellt. Du vet säkert hur det är. Man tänker rätt mycket, räknar böckerna man ska ta sig igenom. Man säger till folk att man inte kan ses för man har så j ä v l a mycket i skolan.

Du suckar och räknar ner: först minuter, sedan timmar. Du försöker fokusera, men kommer på att du faktiskt borde ta och tvätta nu. Det var ju tre dagar sedan och du måste absolut ha den där svarta baströjan i morgon. Tumlaren tvättar rent, ett par timmar fördrivs. Man blir klar med tvätten men känner att golvet är lite dammigt. Dammsuger och tänker att det är lika bra att skura på en gång. Kommer dessutom på att du måste börja kolla jobb och skriva CV. Ett halvår kvar till du måste börja tjäna pengar, så är lika bra att söka nu. Vid datorn finns inget som heter tid. Den är åtminstone inte något du är medveten om, för plötsligt är klockan två och förmiddagen förbi. Du suckar och räknar ner på nytt. Skriver lite blogg mest för att komma igång liksom. Till slut har du inga fler ursäkter för att inte öppna böckerna. det är då du inser du att det inte är hållbart att plugga hemma längre.

Du drar ut på stan. Kånkar med dig alla böcker och droppar in på ett sunkit fik. Laddar upp med en kaffe. Det kanske blir en bulle som belöning också. Du tar upp boken, läser en sida. Tänker på paret mitt emot. Läser sidan igen. Lyssnar på paret mitt emot. Läser sidan ännu en gång. Börjar prata med paret mitt emot. Till slut är dagen förbi. Suckar lite lätt, man är besviken. Inser desutom att paret verkar vilja vara i fred. Men så ringer en vän. Du är snabb att föreslå ett glas vin. Man måste ju ta paus någon gång.