Symfoni.

Smygköpte en väska igår. En röd, liten påsväska i läder. Den var så fin att jag inte kunde låta bli. Idag tog jag en långpromenad från norra sidan av stan till södra med min lilla röda väska. När jag kommit halvvägs fick jag syn på en stor röd väska. Den var också så fina att jag inte kunde låta bli att åtminstone prova den. Killen i butiken plockade bort väskan från skylförnstret och gav den till mig. Kände att väskan var helt rätt och blev genast missnöjd med min lilla röda väska. Masade mig därför över till kassan och lämnade över mitt kontokort. Ångesten över att köpa två röda väskor under loppet av 24 timmar började smyga sig på när jag stod och väntade på kvittot. Men väskan låg ju redan nerpackad i en påse på kassan så jag kunde ju faktiskt inte vända om då. Men då hände något. Mitt taskiga samvete telepaterade med kortläsaren. Efter två försök fick den ingen kontakt med banken. - Jag kan gå och plocka ut pengar istället, sa jag och gick ut.

Jag gick och gick och gick. Men ingen bankomat fanns. Så jag svängde av och strosade hemåt. Kollade mig hela tiden över axeln för att se om jag hade butiksägaren bakom mig. Det är visserligen inte olagligt att inte köpa något i en butik, men kändes som jag hade stulit väskan trots att den låg kvar på kassadisken. Hur som helst. Nu har jag min lilla röda väska som jag var så nöjd med igår. Idag är jag inte det. Men kanske kommer känslorna tillbaka någon gång. Har iallafall sparat en jävla massa hundralappar. Har egentligen inte råd med två röda väskor.

Munken hade två biljetter över till Stockholm Live ikväll. Fick haka på dit med syster yster. Ska bli kul, men är lite konfundersam över huruvida jag ska ha en helvit månad eller om en lättöl är okej. Kan jag få bestämma det själv?

Nyss ringde min far. Han ville meddela att han hade vunnit två biljetter till melodifestivalen i globen om två veckor. Hur han vann? Telia hade en tävling där man skulle skicka in en video där man sjöng. Min far, som har en splitterny nokia av vilken han dessvärre bara kan två funktioner: skriva sms med BLANDADE VERSALER och gemener. OFTASTheltutanMELLANSLAG. Samt att ringa.
Hur som helst. Han lyckades inte skicka en video, men sände ett röstmeddelande där han sjöng Symfoni. Dessutom inledde han med att förklara att han var lite förkyld ifall det skulle låta konstigt.
Till historien bör tilläggas att Symfoni är den enda låt jag förknippar med min far. När vi var och bilade för en herrans massa år sedan satte han igång och sjöng den i bilen vilket resulterade att vår hund Charlie fick fnatt. Nej, han började inte skälla. Han ylade och grät. Min far kan inte sjunga.


Ska försöka vara lite kreativ nu och börja designa min väggklocka, känner på mig att den kommer bli fruktansvärt snygg.

Inspiration.

Varit ute på stan idag med solstrålen och hennes allis med is. Var iskallt. Inte mellan oss, utan bokstavligt talat iskallt. Förra veckan var det dags för vårkänslor för att plötsligt ändra kurs till en ny julstämning. Kikade runt lite i affärerna efter diverse inredningsprylar. Jag drog vagnen och låtsades vara mamma för en dag, intressant. Folk tittar väldigt speciellt på en när man drar runt på en bebis. Som om man vore annorlunda. Varken positivt eller negativt, utan bara annorlunda. I fortsättningen ska jag lägga på minnet vad jag själv tänker på när jag ser någon med barn passera.

Klarade mig hem utan att ha köpt en enda pryl. Men det kliade minst sagt i fingrarna inne på stockhome och lagerhouse. Så mycket som jag vill ha. Dock ska jag först och främst betala hyra, räkningar och vissa skulder (kreditskulden spar jag som en påminnelse om hur dum jag var som trodde jag bara skulle använda den i nödfall. Nödfall blev ett väldigt relativt begrepp). Efter allt är betalt kanske jag landar på ca 2000 spänn att spendera på vad jag vill. Om jag köper hem trettio paket nudlar för 120 spänn så har jag hyfsat med mat iallafall. Rundar jag dessutom upp till en 200 kanske jag kan spendera 80 kronor på något smarrigt till. Buljong kanske? Övriga 1800 får gå direkt till akuta behov som ett par nya, svarta sheap monday. (Världens skönaste byxor, men som dessvärre inte överlever höga fall från bord)En hel del annat smått och gott står uppskrivet på akuta listan.

Idag försvann mina stygn från huvudet! Befriande, men det kändes som halva hårbotten skulle försvinna med dem. Hur som helst är det över nu. Och jag har dessutom blivet en mycket bättre människa efter fallet. Ingen alkohol på snart två veckor (nej, jag ska inte bli nykterist för jag tycker om både alkohol och alkoholens effekter) och känns som kroppen börjar hitta tillbaka till sitt forna jag. Har på fullt allvar dessutom starka funderingar på att börja träna. Träna på riktigt alltså. Har inte tränat sedan 2001. Och då var det en ytterst kort period, kanske två månader. Innan dess la jag av träningen 98. Så totalt 9 år minus två månader av slapphet. Fyller år om två, tre veckor så det (ett träningskort) står tillsammans med en dammsugare högst upp på listan!

Allt eller inget.

Nio dagar har gått sedan jag slog snder mitt stackars huvud. Imorn får jag ta bort stygnen, men eftersom jag glmt att ringa någon vårscentral lär jag ju bli tvungen att gå runt med min scarf några dagar till. Kom på att jag kanske borde ta bort kompressen som sitter över såret, men det gick inget vidare. Den har trasslat in sig i håret så jag kan nog räkna med att bli tvungen att snagga mig ändå. Fan. Vill ju ha kvar min page. Ska kämpa lite ikväll med balsam och hoppas att den släpper, men det ser mörkt ut.

Under nio dagar har jag kört med total distans från den kära drycken vin. Har gått hyfsat bra, även om det är lite trist efter en hård arbetsdag. Körde riktigt bra musik igår eftermiddag på jobbet och blev pepp på utgång, men icke. Köpte med sushi och drog hem för att kolla på melodifestivalen. Bunkrade sen upp med en rejäl fruktsallad och satte mig tillrätta i soffan. I samma sekund som jag lagt mig tillrätta insåg jag att jag glömt kaffebryggaren igång på jobbet. Pust. Virrigare än jag finns inte. Jo, förresten i serien Green Wing finns en karaktär som glömde både byxor och barn på väg till jobbet, hon vinner nog över mig. Fast å andra sidan är det ju bara en karaktär så det finns en chans att jag ändå är på topp. Iallafall. Fick dra på mig byxor och dra med syrran till jobbet för att sen åka hem till henne och kolla på just serien Green Wing. Ingen melodifestival, men jag tror serien var ett bättre val. Hade inte sett den innan, men påminde om en brittisk Scrubs. Såg förresten två avsnitt av den nya amerikanska serien Heroes i förrgår. Trots att jag skulle upp och jobba kunde jag inte låta bli att kolla på ett extra avsnitt. Var så bra. Lite lostkänsla, både spänning och handling. Hoppas den inte blir lika utdragen som lost, för den serien gav jag, med fler, upp denna säsong.

Har haft ont i foten i en vecka, före att idag övergå i smärtor i benet. Hade så för två år sen också, men då köpte jag ett par perfekta jobbskor. När jag undersökte skorna idag så upptäckte jag att de var nedslitna precis på det stället i hälen där smärtan kom ifrån. Tänk vad lite sula kan göra. PÅ fredag blir det shopping. Nya svarta stuprör eftetrsom alla mina går sönder i dessa återkommande kvällsäventyr, samt ett par bra bekväma gympaskor. Inget bra att shoppa före hyran är betald, men som jag ser det måste man prioritera ibland. Jag prioterar bra.

21 dagar kvar av reningsmånaden. Hoppas på att sänka toleransnivån rejält. Motiverande till beslutet var den artikel jag nyss skrev om att kvinnor lättare får skrumplever. Icke motiverande är alla vinflaskor jag fick när jag flyttade in. Men den som väntar på något gott...

Ännu en dag.

Igår var det 14 februari, mer känt som alla hjärtans dag. Happy sweet Valentine. Jag spenderade de första timmarna av dagen halvt död efter att ha jobbat 20 timmar på raken, gick och la mig klockan sex och vaknade en timme senare för att bege mig till plugget. Jävla deadline. Sabbar hela min dygnsrytm. Har man dessutom ett jack i huvudet och en mindre hjärnskakning kanske sömn borde vara prio ett. Hur som helst, drog till plugget och akutlayoutade mina artiklar med ett hyfsat resultat. Såg dessvärre när jag lämnat in att jag lyckats fila sönder mina rubriker till det oförstådda. Kunde helt ärligt inte alls begripa vad jag tänkt när jag satte dit dem. Men å andra sidan är det tabbar jag får ta när jag "väljer" att göra skiten i gryningen.

Efter inlämning klockan tio blev jag varse att jag dessutom hade en tvåtimmars föreläsning att närvara vid. Blev lite piggare och stannade till och med kvar efter för att fika med mina kära kursare. Vi beslutade oss för att prova på att lura folk. Sådana där e-mail luringar, massutskick bestående av en massa skitsnack men som låter så trovärdigt att folk ändå ska skriva på sitt namn på en lista och skicka ut. Tidigare kända föregångare är gänget japaner (eller nåt sånt) som hittade på storyn om "bonsaikatter" som man pulade ner i flaskor och gödde dem tills de dog varav man sen kunde ha dem som prydnad. Haha. Vår grej är så mycket bättre, men jag kan inte avslöja den här. Inte än.

Hem till min sköna säng efter föreläsning. Där spenderade jag ytterligare sex timmar av alla hjärtans dag. Djupt sovande. Vaknade av att mitt ex ringde vid sju. Efter två timmar var jag påklädd, hade städat och slängt ihop en green curry. Inte alla spenderar alla hjärtans dag med sitt ex, men varför kasta bort ett vinnande koncept. Har ju funkat i tre år hittills. Hade trevligt och fick rejäl hjälp med den här PC:n, har haft så mycket skit på den att det tagit mig ett halvår att bara starta apparaten. Och jag ser mig själv som en relativt teknisk person, men när det gäller PC är jag rent av kass. Nja, kanske inte kass men jag kan inte mäta mig med en programmerare. Tack för hjälpen!

Sov tills klockan ringde vid åtta på morgonen. För att sen sova vidare tills kära mamma ringde vid kvart över tio. Hon hann bara fråga om jag var på väg till jobbet, för sen fick jag bråttom. Fördelen med att ha skadat huvudet är att jag har en scarf runt om och därför lätt kan skippa (alternativt måste skippa) hårtvätt. Spar en massa tid på det.

Fixade jobb åt en gammal kursare på Filibabba. Kommer bli grymt. Måste se till att jag får sätta in henne i lattemaskinen för om sanningen ska fram så är jag den enda där med talang för kaffe. Och jag är absolut inte självgod. Det är bara den bittra sanningen.

Varnar alla goda TV-tittare för en grymt kass rulle som jag nyss såg. Snygg, sexig och singel kan den ha hetat. Led rakt igenom, men var alldeles för lat för att byta kanal. När jag ändå är igång kan jag passa på att varna för parfym också som är aktuell på bioduken just nu. Run Lola, Run var grym och även andra filmer av samma regissör, men parfym... Den är avsmaklig. Glad att jag inte läst boken för jag skulle antagligen ha haft samma känsla efter att ha läst den med. Se den hur som helst INTE.

Dags att sova nu. Har en lång, lång, lång helg framför mig. Bra är att jag slutar jobbet redan klockan 14 i morgon. Nackdelen är att jag måste jobba hela helgen. Är så dumsnäll att jag inte ens kan säga nej till pass jag egentligen inte skulle ha haft. Försökte skylla på att jag har hjärnskakning och en massa stygn i huvudet, men ack. Kollegan som befinner sig hos sina päron i blekinge ska ju inte behöva åka till Stockholm bara för att jobba. Hon erbjöd sig, men vad fan. Jag vill ju inte ställa till med problem bara för att jag är lite trött. SuperElin fixar allt surru.

Kunskap är makt

Tog mig hela vägen till skanstull idag. Fast i ärlighetens namn fick jag skjuts från hammarby sjöstad och fram till Åhlens, vilket var skönt då mitt huvud dunkade i takt med att klackarna slogs ned i marken. Inte helt återställd än...

Inköpte en svartvit scarf som jag ska ha i tio dagar. Ser rikitgt farlig ut, kanske kommer köra vidare på stilen även efter jag börjat tvätta håret igen. Tog tuben till stadshagen efter fika med syster, munken och lille skutt. Där fick jag världens bästa grej -Wacom ritbord! Har suttit och lekt med illustrator halva kvällen. I love it!

Imorn är det plugget som gäller. Måste ´fixa layouta artiklar och bearbeta materialet lite (en hel del). Men det ska bli skoj. Är motiverad till mitt nya liv. Alltså ett liv bestående av kultur, plugg, vänner, ensamhet, läsning, ritning, film och absolut ingen alkohol. Får se hur länge det håller, men målet är en månad. Fy fan vad min lever kommer bli glad. Dessutom är plugget prio ett. Kunskap är makt. Och jag vill lära mig allt nu. Allt om precis allt! Inspiration tack.

Bloody Mary

Igår var det spelning på Hard Rock med den lilla röda killens nya band. Kände mig riktigt superb med min fina, glansiga "vita" collegejacka som jag inte hafts en somras. Hade skoj och hängde mest med herr ex. Peruanen, som i övrigt ska få ett nytt namn i form av lille skutt, var också med och jag peppade henne till att bli glad. (Det sprack lite i hennes privatliv några timmar tidigare och då finns det bara ett bot: dansa och ha skoj samt konsumera alldeles för stora mängder alkohol).

Hur som helst, hade det riktigt skoj med mr ex på dansgolvet och råkade kanske gå för långt. Men ibland är det inte lätt att veta vad man vill. Är det kärlek eller är det vänskap? Troligtvis ska man bara ta det för vad det är, vad är än månde vara...

Kvällen tog en vändning i samband med att "girls just wanna have fun" pumpades ut i högtalarna. Nostalgikänslor från barndomen, självklart skulle vi upp och dansa. Satt vid ett bord om fyra personer varav jag satt innanför mr Ex. För att rfetas så tyckte han jag skulle ta och hoppa över istället för att han skulle maka på sig. Och klyftig som jag är tar jag självklart tag i situationen. Upp på bordet i mina höga klackar och oj. Där försvann jag ut ur bilden. Hör för ett inre öra att mr ex oroligt frågar hur det gick och känner att lille skutt har makat sig ner till mig på golvet och tar handen under mitt huvud, varpå det inte dröjer länge innan paniken utbryter. Hennes hand var nerblodat ¨på några sekunder och lika så golvet under mig. Jag som inte insett att jag blödde på rikitgt satte mig upp igen, pressade en hög med servetter mot huvudet medan lille skutt gråtandes ringde ambulansen och herr ex skulle hämta mer papper. En kille som herr ex beordrat hålla ett öga på mig såg livrädd ut två meter bort. Jag skrämde nog skiten ur honom när jag skrattandes (såg det lustiga i situationen på en gång, kanske kallas chock)lät mig själv indränkas i röd smörja. Kände snart att jag svettades mellan både bröst och på ryggen, men förstod inom kort att det var blod som rann. Mer papper, hjälp av vakter, in i taxi (ambulansen kunde inte komma såvida jag inte var medvetslös), körde till sös och fick sy ihop skallen med fem stygn. Hade en massa gott sällskap och när allt läggssamman hade jag nog en riktigt bra kväll. 1.43 promille gjorde nog sitt.

Nu har jag rosa hår (går inte att tvätta än), huvudvärk och lättare hjärnskakning. Dessutom har jag blivit mer eller mindre tvingad att kassera min blodiga collegejacka. Jag har svårt att skilja mig från den dock. Fast eftersom den varit närvarande både vid min påkörning i somras och gårdagens hjärnfraktur så inser jag att den är evil. Evil is no good.

Mackor

Skrev nyss ett långt inlägg, men raderade allt när jag kommit till sista raden. Underhöll inte till max direkt, gör ett nytt försök.

Dagen kan sammanfattas i ett ord: mackor. Frukost med Peruanen imorse hos mig bestod till större delen av mackor och kaffe. Lunch på jobbet bestod av varm macka och kaffe (samt en halv avocado som en ansträngning i att faktiskt försöka få i mig lite näring). Picknick på gamla stans T-banestation bestod av en kaffe och macka (hoppade av på väg till medis för det var så fruktansvärt varmt på tuben). En öl med munken innan hemgång där jag självklart tog en till macka. Därefter intog jag faktiskt 75 gram chokladkaka för att komma i stämning till nåt dåligt program om en fet tjej och hennes taskiga matvanor. En timme senare - en macka.

Imorn ska jag ha näring hela dagen. Mindre bröd och mer kött. Behöver protein tror jag. Och C- och B-vitaminer. Kanske lättast att skaffa på burk.

Var glad (men trött som vanligt) på jobbet idag och lyckades till och med körta med så bra service att jag säkert skulle kunna ha kammat hem tre ragg (nånting ska man roa sig med under arbetstid): En gubbe 70+ som fnittrade som en tonåring när jag till och med bar hans prylar till ett bord, en trevlig kille som berömde min latte (jag gör dem oftast med sann kärlek) och till sist en av två systrar som också gav mig fina leenden.

(Nej, det kan absolut inte ha varit så att de bara råkade vara normaltrevliga hyfsat tacksamma och glada individer.)

Fick just veta att vår lilla peruan stannar hela helgen. Toppen, då blir det vin och spelning imorn och labradorfest på lördag. I love it.

I need some space, please.

Efter sex intensiva dagar är det äntligen över. Ska njuta hela natten i min ensamhet och bara vara ensam. Haft en kille här från London. Torsdagen var helt okej, tog lite vin och öl på hemmaplan här med både räven och herr england för att sedan dra till debban och titta på Magnus Tingsek. Helt underbar konsert och skön kväll. I den femhundrameter långa kön lyckades två personer komma och fråga Jason om vägbeskrivningar och dylikt. Han ser verkligen inte svensk ut.

Fredagen blev också kul. Tog med mr english till ett favoritsushihak vilket var uppskattat. Tydligen är det ofta sushi tillagas i London. Alltså inte rå fisk utan tillagad. Nu fick han prova på de riktiga sakerna. Sen släppte vi loss på guitarhero hos munken. Jag och munken var riktigt usla, men det var kul ändå. Övning ger dock färdighet för på lördagen fick vi köra en timme mitt på dagen och vem lyckdes komma upp i 87 procent om inte jag... Jaja, fortfarande inget proffs men jag har iallafall lyckats lära mig färgerna på knapparna.

Lördagskvällen bestod av en skoj inlfyttningsfest hos mig. Var riktigt lyckad med undantag för två ting. Var så fruktansvärt trött på att ha engelsmannen här att jag inte riktigt kunde slappna av. "´Du får gärna flirta med andra töser"-kanske inte var den mest uppskattade frasen att slänga ur sig. Men vad fan, ärlighet varar längst. Ting nr 2 som kanske inte var den roligaste var pendeltågskillens entré. Visst, han är min vän och jag gillar honom men när han försöker ragga upp mina vänner genom att inleda en konversation gällande könshår går han för långt. Lär dig för fan!

Utgången blev riktigt värdelös. Hängde på skitställen vid stureplan (de äckliga sådana) och fick en GT som inte smakade gin. Klagade direkt, men tydligen hade jag tappat smaklökarna enligt tjockisen i baren. Därefter är minnena lite vaga. Håmglade evetuellt med en grabb efter att ställt standardfrågan "Är du bög/bi"? När jag berättade om frågan för engelsmannen dagen efter tyckte han att det var lite otrevligt, men saken är nog den att det egentligen är en komlimang. Egentligen betyder det ju bara att man antingen anser personen i fråga vara snygg/bra stil alternativt våga visa sina mer feminina sidor och inte vara rädd för att vara intim med andra män. Inget negativt i det.

Var lite vilsen på sista stället och insåg att jag bara hakade på för att slippa undan från mr english. Besök är suveränt, men efter tre dagar var jag måttligt road. Tog en prommis till max och köpte en burgare. Kom ut och såg min buss åka iväg. Taxi igen. Så mycket för det nyårslöftet. (Taxi i fredags också förresten och vid en tid då både tunnelbanan och tvärbanan var i rullning). Efter att ha hängt utanför porten i drygt tio minuter i jakt på nycklar (i min väska motsvarar det jakten på nålen i höladan) kom en gestalt springande på gatan. Min granne tydligen som varit påfest hos mig tidigare och vars näsa blödde. - Fort, in med dig, tror jag att han sa. - Springtaxi..? undrade jag. Fick inget svar¨, men tydligen hade taxikillen blivit pissed när han plötsligt började blöda, så därefter drog jag mina egna slutsatser. Kom hem till en rörig lägenhet och två sovande hotelgäster. Satte mig under köksbordet och åt min burgare. Efter halva insåg jag att det visst var ketchup på den och slängde iväg skiten. Jävla max.

Söndagen var en pina. Jag hatade mitt liv på söndagen. Vaknade upp och ville fly från allt, mitt hem och mitt besök. Mr english var snäll och handlade hem en massa mat och lagade Pad Thai, men jag var bara äcklad. Glodde på film hela kvällen och jag har aldrig tyckt att Natural Born Killers varit så befriande och uppryckande som då. Somnade sent och försökte nästan lägga mig på golvet för att komma så långt bort som möjligt. I need some space, please... (Det är faktiskt mycket lättare att vara dissig på ett trevligt sätt mot en engelsman än en svensk).

Måndagen var fint, lämnade hemmet och gästen hela dagen. Kom hem vid fem och insåg att jag inte längre var arg. Han hade både städat, diskat och gått ner med alla mina flaskor från festen. Fick lite dåligt samvete. Sen kom han "hem" och hade köpt mig en flaska vin, trehundrakronors upptäckte jag när jag kollade upp vad det var. Skämdes lite för mitt dåliga humör, men då jag gick in på toan och såg att han hade lämnat en fartrand efter sig var skuldkänslorna väck igen..

Körde en telefonintervju vid sextiden för att sen sporinga ner till bröderna Olsson och dricka lite öl. Fortsatte på carmen för att till sist spåra ut på kvarnen. Fotbollshulliganen och jag hamnade nästan i en fajt då jag jämförde hulligangräl med krig. Räddade situationen genom att erbjuda mig att hälla öl på AIK-folket som hade vågat sig in på kvarnen. Idag inser jag att det nog var hyfsad tur att det inte blev av. Speciellt då jag själv ger blanka fan i sport.

Idag har jag suttit och försökt skriva två artiklar. Har inte kommit vidare långt. Har tillräckligt med intervjumaterial, men kan inte alls få till något. Skrivkramp. Bättre att blogga lite istället. Kanske får man lite inspiration. Har en deadline om femton timmar och bör sätta igång. Jag är totalt körd.

Nu är jag fri från folk och fest. Om en vecka vill jag låsa in mig för gått. Gå under jorden ett tag. Skulle vara mycket mycket välbehövligt.