Helg.

Så var det söndag igen. Inledde helgen med ett hårt träningspass på friskis. Basnivån där jag och ett tjugotal 60-taggare stirrade intensivt på ledaren i mitten och försökte utan framgång hänga med i takten. Eller jag stirrade åtminstone intensivt och försökte hänga med, 60-taggarna själva hade rätt bra koll på stegen. Efter en kvart kunde jag konstatera att jag inte förmår göra mer än en sak i taget; det blir helt enkelt för mycket information med att härma en ledare och samtidigt försöka röra på både ben och armar. Det är något med motoriken som helt enkelt inte fungerar. Inte nog med att jag hoppade runt som en fågelskrämma i blåst, jag lyckades dessutom ge mig på övriga deltagare. Tacklade en gammal tant så hon trillade omkull vilket kanske inte är så populärt inom den familjära friskiskulturen. Efter en timmes hoppande var jag knappt andfådd, om det beror på min utomordentliga kondition eller på det faktum att jag var för upptagen med att försöka göra rätt för att faktiskt göra något alls vet jag inte. Har dock elva månader kvar att utnyttja av mitt kort, så övriga medlemmar får väl ta på sig hjälmarna och se upp i fortsättningen.

Helgen fortsatte med hotshotfestiviteter då emson fyllde år. Den berömde Gallianon är ett självklart val på hennes fester. Det bästa med hotshotfyllan är att den håller i sig; du är pigg, glad och utåt. Det negativa är att den håller i sig väldigt länge även nästa dag, mest i form av en sjuihelvets huvudvärk. Får defintivt inget vettigt gjort. Emson och jag försökte bota hotshotbakfyllan med Mads. Kollade på Exit, vilket nog var en av de sämsta svenska produktionerna jag sett. Visst, Mads är Mads och Mads är bra, men någon stans går gränsen för vad hjärnan klarar av. Att Mads dessutom pratade svenska under nästan hela filmen var ett stort minus. Mads är inget utan sin danska.

Nu är det dags för pizza med pesto. Jag svullar och sväller.