Förädiskt.

I fredags bar det av till Örebro för fest med 80-talstema. Försökte hitta nåt som såg så inte jag ut som möjligt, vilket resulterade i neonrosa leggings, svart t-shirt med lackbälte, stort tuperat hår med leopardmönstrat pannband. Självklart också en hel del smycken och obligartoriska pumps till det. På McDonalds någonstans längs E18 var det mer än en som pekade, så någonting uppnådde vi med klädseln. (I ärlighetens namn kändes det lite som vi skulle ut och ragga lastbilsförare, gränsen mellan vulgärt och roligt är ibland hårfin).

I Örebro bjöds det till förfest hos värdinnan och värden. (Smeknamnen kanske dyker upp sen, men denna benämning får räcka för tillfället). Därefter ner till lokalen med en hel del dans och ytterligare alkoholintag. En jonglör briljerade med tre små facklor och efter ett tag förstod vi nykomlingar att detta inte var något unikt för stunden. Några suckar, ett buande från lenis, fnitter från mig själv och en kommentar i bakgrunden; "Alltså om man kan jonglera, hur svårt kan det där då vara?!". Munken försökte efteråt säga nåt snällt till killen och tog upp sin kamera. "Titta här, jag tog lite bra foton på dig". Hon visade sina bilder och insåg samtidigt att det inte alls var vidare uppmuntrande, bildbevisen bekräftade det vi alla sett. Brinnande käglor på marken, en efter en, men aldrig i luften. Munken gick tyst därifrån.

Att gå på fest utklädd är riktigt kul, speciellt som i fredags då alla verkligen hade gått in för det. Killar som visade sina paket i slimmade tajts, tjejer i stringbody och diverse axelvaddsjackor. Alla hade försökt och mer eller mindre lyckats. Själv spanade jag in en pudelrockare med brillor för ögonen. Han var både lång och smal, vilket passar mig perfekt. Runt tolvslaget skulle pudeln följa med hem och hämta mer cigg, men på vägen gick vi förbi hans lägenhet. Vet inte riktigt vad vi skulle dit och göra, kanske hämta något annat. Hur som helst, blev jag plötsligt riktigt trött och tog en tupplur på hans säng. Jag vaknade inget mer den kvällen, trots 5 missade samtal från halvt om halvt oroliga vänner. Till sist hade pudeln tagit mod till sig och svarat på min lur och berättat att jag hade somnat. (Och nej, jag är totalt omöjlig att väcka om jag inte sovit mer än tre timmar). Munken, som jag skulle bo med, blev utan bostad eftersom jag, konstigt nog, hade nyckeln. Löste sig dock genom att hon fick sova hos Lenis. Lenis som delade rum med Bamse, tvingade den sistnämnde att hitta en bortamatch (dock en oskyldig sådan). Allt tack vare mig!

Vanknade på lördagen och förstod direkt var jag var. Men dock inte vem den solbrände backslickkillen bredvid var. Vart tog min pudelrockare egentligen vägen? Han som jag spanat in kvällen innan. Tack och lov för att en maskerad inkluderar så mycket alkohol att jag däckar innan något annat hinner ske. Men fy fan vad folk kan luras.


Lördagen bestod av bilkörning och bakismys. Favvofamiljen nr ett kom hit på krubb och lite slager. Det första gott, det andra pinsamt.