Glöggfest baby.

Igår vaknade jag med en tredje halsmandel. Otroligt obehagligt. Imorse hade den växt till sig ännu mer och spridit en värk ända upp i hårfästet där bak. Gick iväg en timme innan jobbet för att gå förbi vårdcentralen och kolla vad det var för något, men jag bangade när jag kommit halvvägs. Skulle väl ändå ha kört min vanliga "hos doktor variant". Alltså gå till läkaren och säga att allt är lugnt, har inga problem med något och betala 140 spänn för ingenting. Så jag tog mitt förnuft till fånga och struntade i det.

Istället tog jag tåget till handen för att möta upp herr R och få min efterlängtade post. En krediträkning på 5000 och ett avi för en röntgentid av handleden. Jippi. Hade tagit ett tåg för tidigt så jag knatade upp till centrum och postade ett brev samt ringde och frågade var herrn höll hus. Hade ju tänkt tajma honom på vägen till tåget, men icke. Nej, var är du? frågade han istället mig. Tåget går ju om två minuter. Oj oj. Jag missade visst det fast jag var för tidig. Jaja. Han väntade iallafall på mig så jag slapp bli utan både räkning och kallelse.

Tågturen var riktigt trevlig. Berättade om min dröm också. Kan ju meddela att jag är en riktigt bra tonsättare och låtskrivare. Iallafall var jag det i drömmen. Hade skrivit en grymt bra låt och hade kvar känslan när jag vaknade. Synd att jag inte kom ihåg något mer konkret än en känsla.


Sista dagen på jobbet var prima och tog mig en starkglögg i bakrummet för att fira. Lyckades undvika carolas julsånger hela dagen och hade en eftermiddag med mycket och trevligt folk på besök. Lät de flesta till och med stanna till en halvtimme efter stängning. Speciellt en kuf till stammis som sitter med sin ibook och skriver dagarna i ända. Undrar vad han skriver. Fast jag gillar honom, men vågar mig inte riktigt på att prata. Han tittar. Och tittar. Och tittar lite till. Jag undrar hur det kommer sig att det kan vara så intressant att titta på en tös som serverar folk, ställer upp koppar och tallrikar på dess rätta platser och fixar och donar i allmänhet. Men han tycks ha förstått den poängen. Skulle uppskatta om han fick för sig att berätta. Varför dras jag egentligen till kufar? De normala, roliga, sociala tio-poängarna klarar jag inte av, men kufarna... De är dem jag ska ha. Och folk man kan umgås med utan att någon behöver prata. Orkar oftast inte prata. Och ibland är det skönt att slippa lyssna. Så tysta, introverta kufar är det jag hädanefter ska skriva som kriterier i kommande kontaktannonser.

Varit på glöggfest i afton. "Men baby, går du alltid på glöggfest" skrev mr Ax idag. Faktum är att det varit otroligt lite av den varan i år. Andra utav tre stycken i år. Förra året var det i princip allt vi gjorde. Glögg. Mer glögg. Mest glögg. Såg en whiskyglögg idag dock som jag skulle vilja prova i morgon. (Tredje glöggfesten.) Det kanske jag ska göra också.


Börjar känna att ögon inte orkar med längre. Ska ta och slagga i munkens säng snart. Solo. Munken nappade på nya/gamla äventyr. Diggar det.